Olalaaaaaaaaaa

Jag sitter med lurarna på och hör de första tonerna på "Tillbaka till samtiden". Fyfan vad härligt det här ska bli att lyssna på. Samtidigt är jag nervös. Jag vill att det ska vara svinigt bra. För när Kent är svinigt bra så kan det göra ett helt år, eller åtminstone en sur mörk höst. Så där så att perioden i fråga blir lite sådär kärleksskimrig och vacker när man tänker tillbaka några år senare. Håll tummarna. Jag återkommer om en timme eller nåt.

Update: Det tog en stund. Men nu har jag lyssnat igenom skivan ett par gånger. Känns skönt. Tror att ett par av dom här låtarna kommer att bli stora favoriter. Tillsammans med dom andra låtarna kändes faktiskt singeln Ingenting också bättre än vad jag tyckt tidigare. Men jag gillar inte att lyssna med lurar på jobbet (det blir liksom inte samma fokus när man ska klura på jobbprylar samtidigt), men högt i stereon hemma med ett glas vin tror jag att jag kommer att gilla det här som fan.