Hostan från helvetet

Frank hostar nästan ingenting på dagtid. Men på nätterna är det helt sjukt. Han hostar så att han knappt får luft, nästan kräks och håller hela familjen vaken. I natt sov jag ingenting mellan midnatt och tre. Resten av natten duppade jag lite från och till, men det känns i kroppen idag.
Än sålänge är jag inte det minsta imponerad av Bricanylen alltså.

Och som en liten bonus har jag själv nu bajsont i halsen och den där känslan av att hjärnan är lite för stor för huvudet. Snor-på-väg-känslan ni vet.

Hehe, men jorå, annars är det fint!