Bildbevis
Jag vet att det är fåfängt och larvigt - men jag tycker att det är så sjuuukt nördigt med cykelhjälm. Så nördigt att jag för det mesta kör utan. Men på sistone har jag haft dåligt samvete och tänkt att jag nog ska börja ändå. Snart. Vill ju inte spräcka skallen och jag möter ju typ 500 andra cyklister med hjälm varje dag, så en svampskalle extra därute kanske inte spelar någon roll.
Sagt och gjort. Idag hade jag den - i Götgatsbacken till och med! (Väldigt hög träffa-nån-man-känner-risk). Men jag cyklade fort som fan, duckade och klarade mig utan att behöva stå där och skämmas. Hehe.
Av hanna kl 19:24 Permalänk
Prenumerera på min RSS-feed
5 Comments:
Bra! Jag är stolt över dig. :)
BRA BRA BRA! Om ett tag kommer du inte att tänka på den, jag lovar. Kanske bara ibland om du ska ut på krogen. Så är det i alla fall för mig - jag skiter verkligen helt i nördfaktorn numera (förutom ibland då men då tycker jag att DET är nördigt och använder den bara för att jag är så tramsig).
By the way, mycket nördkommentarer från mig idag på din blogg. Puss.
Äntligen!!!!!!!!!!!!!!!!!
Du vet att ingen är gladare än jag över det här. Välkommen till nördarnas cykelhjälmsklubb!
Jag är precis som du, fast egentligen är det ju mycket nördigare att INTE ha cykelhjälm. Att våga livet för att vara lite snygg är ju så himla bortkastat - Speciellt den dagen det där man trodde aldrig skulle hända en, händer. Det är ju bara att inse också, att du är en liten persons föredöme, för att det ska bli en naturlig grej för Frank att vara rädd om sig, så måste ju hans föräldrar vara det!
(pinsamt nog var inte ens det ett tillräckligt tungt vägande skälv för mig)
Skicka en kommentar
<< Home