Tomt, men bra
Igår kväll blev Morris upphämtad av två längtande föräldrar och en storesyrra som aldrig ville sluta kramas. Slutet gott allting gott. För även om han är en PR-bebis så kändes det ändå bra i morse när vi bara hade en kotte i sängen.
Av hanna kl 09:06 Permalänk
Prenumerera på min RSS-feed
2 Comments:
Ja ja, det där säger du bara. Ni längtar efter honom så ni håller på att spricka ;)
Morris var ledsen vid frukosten i morse, saknade nog Frank... eller var det Lars som var mest populär?
Han är skitglad över att vara hemma i alla fall, hoppar på rumpan, småkryper lite och skrattar mest hela tiden.
Kram på er hela familjen och tack igen!
Åh sötisen! Vi måste ses snart så att vi får pussa lite på honom! :D
Skicka en kommentar
<< Home