Nu kör vi!

Från och med idag har inte Frank blöja när vi är hemma. Utom när han sover förstås. Om två veckor börjar han sitt nya dagis, så vi tänkte komma igång och förhoppningsvis vara en bit på vägen så att han kan vara utan blöja även där. En av veckorna fram tills dess är vi ju på semester, så en bärbar potta är beställd. Borde funka bra på stranden tänkte jag.



Idag har det gått sådär. Han har koll på det och säger till, men lite lite för sent. Många kalsingar på tork blir det.

Friday im in love

Idag har jag lyckats lägga vantarna på de här raringarna och jag är faktiskt kär på riktigt.

Imponerad gräsänka

Jag testar just nu livet som ensamstående mamma eftersom mr Kastås befinner sig i Barcelona och konferensar sig. Och inte helt otippat blir jag impad av alla de som faktiskt är varannanveckasföräldrar på riktigt och gör det här jämt - för det är jävligt mycket meck och fix och planering.
Och jag saknar verkligen att ligga i soffan bredvid Lars på kvällen och babbla om dagen, morgondagen, vår fina unge och livet i allmänhet sådär.

Konferenskvinnan

Nu ska jag på halvdagskonferens och snacka om 2009. Lite konstigt är det allt. Eftersom jag egentligen inte ens har ett jobb då.

...och inte blir de tydligare

Zandén och Gyllenhammar har haft det hett om öronen den sista veckan och nu nu drar del två igång. Jag läser och läser och läser. Och jag blir fan inte klokare. Var vill de komma de här två damerna?

Visst tror jag att det finns kvinnor i vårt land som lever så som Zandén och Gyllenhammar beskriver det. Men jag tror att de glömmer bort att det finns en stor grupp kvinnor som lever precis som dom vill och mår bra. Som har faktiskt har en "sund och vild" sexualitet. Sen kan damerna kalla det moralpanik om dom vill. Själv tycker jag att det blir jävligt obegripligt när man blandar in poesi i debattartiklar.

Update

Jag och Zandra var fullkomligt överens om att frillet kunde växa sig liiite längre innan vi kapar om sådär 6-8 veckor. Så nu tog hon topparna och gjorde mig snyggröd igen.

Kapa eller inte kapa?

Ja, det är frågan. Jag har sparat för att kunna kapa. Låter konstigt, men så är det. Det var tvunget att växa ikapp på vissa ställen. Men nu när jag är färdigsparad och skulle kunna göra det börjar jag vela. Det är ju rätt najs att kunna sätta upp håret i olika frisyrer. Och jag gillar att ha vetebullefrillan. Och det är ju skönt att kunna sätta upp håret när det är strandhäng om sisådär 10 dagar.

Meeen. Det är ju trist och ocoolt med långt hår som aldrig får vara utsläppt. Jag gillar ju egentligen att ha en riktig frisyr. Och jag har ju uppsatt just för att jag vet att jag inte passar i långt hår. Jag har ju sagt till mig själv att jag är en korthårstjej.

Waaaa.
Ja. Den som lever om ett par tre timmar får se.

Näää?

Nu har jag funderat på det här i flera dagar. Jag har nämligen haft en diskussion med några vänner om det här med att vara krönikör och skapa debatt. Att många debattörer och krönikörer måste vara provokativa och tvärtemot bara för att bli uppmärksammade och få fler jobb - att det de skriver inte alltid är något de tycker. Så jävla konstigt.

Men när jag läser Zandéns och Gyllenhammars inlägg om Guillous Hamilton och 30-åriga småbarnspappor på Newsmill så slås jag av samma tanke igen. Antingen så skojar dom och ligger och garvar på sin gemensamma semester över att alla gick på det. Eller så satt dom och spånade på de mest kontroversiella saker man skulle kunna skriva och bestämde sig för att hylla kvinnomisshandel, våld och försoningsknull för att det skulle bli lite storm i vattenglaset.

Jag vetefan. Men jävligt tråkigt är det.

En dag till

Doktorn sa att jag skulle hålla mig hemma från jobbet i minst två dagar. Men antibiotikan har gjort susen, idag är jag inte alls så ynklig. Så i morgon drar jag till Globen igen. Ska öva lite på utevistelse genom att ta mig till frisören ikväll. Blir nog fint det här.

Världens finaste

Innan halsflussen slog till i söndags så var Theresia här och tog lite bilder på familjen. Här är en av dom. Och som om det vore möjligt så tycker jag att han är finare än någonsin tidigare.

Min tur

Lön på kontot och svinigt ont i halsen. Plus minus noll typ.

En gul Gekko

Så här snygg kommer junior att vara på Samos. Jag upptäckte att Gekko hade sytt hattar av mitt favvotyg från Åhlens (samma som på våra soffkuddar) och var förstås tvungen att beställa en. Nu är den här och den är sjukt fin!

Holy cow

Det blev ös i går. På alla fronter. Så idag är jag lite darrig. Men väldigt glad.

F R E D A G

Dagens 3 bästa:
♥ Kvällens allsång har gett mig fredagsvibb sen jag vaknade.
♥ God matlåda (grön ärtsoppa, i love).
♥ Jag har stans finaste unge.

Dagens 3 sämsta:
♠ Jag har för små jeans på mig.
♠ De var inte för små i maj.
♠ Jag är så sjukt pank. Måndag är som en oas i framtiden. Jag vågar nästan inte tro att det är sant att jag ska få pengar på kontot igen.

There is a light that never goes out

Årets sista Allsång går av stapeln ikväll och jag är så sjuuukt taggad. Har lyckats luska till mig lite förhandsinfo och det gör inte känslan sämre kan jag säga. Nu måste jag bara klura ut något bra att ha på mig som fortfarande ser fab ut när man är toksvettig. Inte helt lätt...

Mera hår

Mohahahaha! Tänk vad konstiga vi kunde ha sett ut om vi hade fötts ett annat årtionde.
Franks yearbook är spooky. Det är konstigt att se sin lilla tvååring som typ...tonåring.

Vilken är bäst?

Jag hoppas på att få en klipptid vilken dag som helst och när den här tjänsten dök upp kände jag att jag bara var tvungen att prova så att jag kommer till Zandra väl förberedd. Själv gillar jag afron eller den till vänster om afron bäst. Känns som jag liksom.

Alla bilderna går att spana in lite närmare här. Och vill du själv testa lite olika amerikanska yearbookfrisyrer så klicka här!

Jag dör vad gott!

En sak som är bra med GI är att man får äta ost. Det har jag gjort ikväll. Fem svingoda härliga ostar från en ny ostshop på Östgötagatan. Sjukt sjukt gott! Hallelulja. Tack Henke & Jo!

Plus att jag lyckades lura till mig lite förhandsinfo om Allsången på Debaser på fredag. Tjohooo!

Apropå det här med viktminskning

Jag jobbar ju en del med viktklubb.se och där har vi två tjejer som bloggar om sin viktminskningsresa. De gör det tillsammans och jag tycker att dom är så jävla coola och modiga. De outar vikt, träning och mat. Oavsett om det käkas kycklingfilé eller fuskas med pommes eller choklad - och det funkar!
Ja, jag tycker att dom är fantastiska och verkligen några att imponeras och inspireras av, oavsett om man behöver gå ner 20 kilo eller bara bestämma sig för att stå för sig själv som man är.

Var hittar dom alla galningar?

Står och stryker och på fyran rullar ett program om folk som lägger brakskitar 50 gånger om dagen.

En liten olycka händer så lätt

Pottränandet går sådär. Idag la han en stor korv på badrumsgolvet. Jag har kort på spektaklet men ni slipper. Hehe.

Sorgligt är det

Jag är inget stort OS-fan, men fan vad det är ledsamt när det går åt helvete för folk som man vet kunde ha gjort något stort. När fyra år av träning och sjukt jävla slit är åt helvete. Idag tycker jag verkligen synd om Sanna Kallur.

Ge mig tips!

Förut tyckte jag att koriander kunde vara helt okej i små mängder, men jag käkade det väldigt sällan. Nu har jag fått värsta korianderrycket och älskar det. Tänkte köpa hem, men vad ska man ha det till? I sallad och till thai känns naturligt...men sen då? När använder ni koriander?

Saker som händer om man får en finne på fel ställe

Så här såg mitt öga ut när jag vaknade i morse. Weird.

Jag och Belinda

Det nya livet är i full gång och trots att jag fuskade idag och klämde en pizza så är jag sjukt nöjd med mig själv eftersom jag har tränat tre gånger den här veckan. Hör inte till vanligheterna kan jag rapportera!

Halvdag

Sjukt najs att jobba halvdag på en fredag (ska ju ta hand om sonen som är dagislös i em). Men frågan är hur jag ska hinna med allt jag ska göra på jobbet idag? Inledde iallafall starkt med att träna före jobbet och ändå sitta på min plats vid 7.50. Den du!

Känd från Feber

Lotta som skriver för Feber tyckte att våra djur var ett skitbra sätt att pimpa ett barnrum. Så nu finns dom på Hemfeber också!

Familjen stenkoll

Hämtade Frank på dagis igår och vi vinkade hejdå till fröknarna.

Jag: Hejdå, vi ses i morgon!
Frank: Heddåååå! Ses morro!
Fröken: Hejdååå Frank! Men...nej...inte i morgon. Måndag blir det ju!
Jag: Va? Vadå?
Fröken (brett leende): Ja, dagis är ju stängt torsdag och fredag.
Jag (lite osäkert): Haha, jaja. Just det ja! Hahahaha!

Sen hoppade vi upp på cykeln och rullade hemåt. Och jag hade en konstig känsla i magen. Visst skojade han väl? Eller? Fick inte Lars en lapp på dagis häromdagen? Men neeej. Inte kan det väl vara stängt i två dagar? Det brukar ju vara en halvdag eller max en dag...?

Ja, ni fattar ju vem som hade rätt och vad det stod på lappen som låg i en hög med andra lappar på köksbordet.
Idag fick farmor rycka in. I morgon är farmor busy så då får vi styra upp nåt annat. Och jag är ändå glad att vi inte kom på det i morse, ståendes utanför dagis, helt ensamma.

Deutsche Wurst. Alles andere ist Käse

Det här har vi garvat åt på jobbet idag. Vilken fantastisk slogan!
(Klicka för en större bild).

Kurr

Det är tufft med vardag och GI-liv igen. Min kropp vill just nu ha rulltårta, chips med dip, nachos med ost eller mjukglass.

Den får en kopp te. Hurra.

Trendspaning

Såg att det inte bara är hemma hos oss det snoras och febras. Även hemma hos Anne och Ninni har dagisbacillerna slagit till rekordsnabbt.

Och det är inte ens september...

Väggmålningen - före och efter

Vi har länge haft färg stående hemma för att vi skulle göra en väggmålning i Franks rum. Planen var från början att ha något djurmotiv med retrokänsla, sedan var vi inne på omslaget från Färgtrumpeten. Men eftersom vi inte fick tag i någon bild och jag blev tokig på färgpryttlarna som bara stod där - så beslutade vi oss för att bara tejpa upp en jättehög med djur och måla. Sagt och gjort. Tre dagar senare var det klart (nästan, lite näbbar och annat jox saknas fortfarande, men...jäjä). Nu har han sina djur och rummet är plottrigare än någonsin. Fast lite charmigt. Och han gillar dom. Och dom går ju att måla över när han ledsnar.

Före:


Efter:


Lite dokumentation och steg för steg av målningen finns här!

Tvåårskalaset

Joxade just upp lite bilder från juniors kalas i maj. Älskar sockerchocksungarna på slutet, man ser verkligen hur dom tokröjer!

Två bra saker och en dålig

Plus:
Jag har tränat två gånger sedan i lördag.

Minus:
Man måste ha strumpor på sig när man tränar. Det har jag inte haft sedan i våras nån gång.

På banan igen

Veckan är planerad. Lämningar, hämtningar, matsedel och så har vi har uppdaterat våra kalendrar med den andras schema. Lika trist som det är att göra det varje söndag - lika skönt är det när det är klart och allt känns uppstyrt!

1500

Det rullar på. Mitt förra inlägg var nummer 1500.

Good shit kväll

Jo & Henke är äntligen hemma igen efter fem veckors semester och dök över på middag ikväll. Frank fick en grym Pippi-peruk och var sötare än någonsin och somnade som en sten vid läggdags. Vi käkade kräftor och en svingod ostpaj, nubbade och drog igenom allt som hänt sen sist. Sen drack vi franskt cider och lyssnade på gamla låtar på Spotify och snackade skit halva natten. I like.

Förresten

Jag tänkte på en sak när jag flyttade runt möbler tidigare idag. Man gör nästan aldrig det längre!
När jag bodde hemma i gamla Stenby möblerade jag om mitt rum typ fyra-fem gånger om året när jag var som mest aktiv. Som vuxen gör jag det nästan aldrig. Idag var nog första gången på typ...sex år. Dumt. Mer ommöblerande åt folket!

Nygammalt

Frank är febrig så vi har hemmadag. Vi har gjort halsband, möblerat om, plockat in de sista sakerna i hans rum efter väggmålandet och spikat upp en tavla. Nu tittar han på Teletubbies och jag ska rensa i vår arbetshörna (just nu kan man inte ens sitta där) och Lars bär ner överflödiga rikedomar i källaren.

Det börjar kännas riktigt bra! Som hemma hos oss, fast version 2.0 liksom.

Något har hänt

Idag blev det stressigt på jobbet för första gången sedan semestern tog slut. Fick värsta ångesten, ont i magen och stressade upp hjärnan i maxtempo på två sekunder. Shit, jag som brukar jobba som bäst när det är lite tempo. Vad har hänt?

Tre år

Nu går tiden så där sjukt fort igen. Idag har jag varit fru Kastås i tre år (även om jag först skrev fyra år på kortet jag författade till Lars igår, hehe). Det känns fortfarande helt fantastiskt att vara gift. Och det är en enorm lyx att vakna och inse att han ligger där bredvid mig varje morgon.

Ikväll firar vi på Roxy - utan läderbrallor.

Här kommer Pippi Långstrump!

Jag vet inte om alla tvååringar är likadana, men en sjukt rolig pryl med Frank är att se hur han går upp i något till hundra procent. Han kan inte gilla något litegrann. Antingen så älskar han en pryl och det är det enda som finns under en period. Eller så gillar han det inte. Efter besöket på Junibacken är det Pippi Långstrump som gäller hemma hos oss. Vi läser Pippi när det är sovdags, Pippidockan ska sova i samma säng, sitta vid bordet och i soffan och så ska vi sjunga Pippi-låten samtidigt som Frank hoppar runt på golvet och håller i håret (som flätor alltså). Fint är det.

Dagens bästa

- Jag har världens mest fantastiska man.
- En månad kvar till ny semester.
- Franks väggmålning börjar bli klar (bildbevis snart).

Måndag igen

De senaste 10 dagarna har det känts som semester igen. Vi har utnyttjat alla lediga stunder till max. Båtutflykter, kompisar på middag, parkhäng, picknick, premiärdopp i svenska vatten, besök på Junibacken, väggmålning och Allsångspremiär på Debaser.

Men det betyder också att jag sitter på jobbet idag och har lite semesterbaksmällekänsla och funderar på varför man ska jobba egentligen? Det är sånt sjukt slöseri med familje- och väntid...